Delägare i fåmansaktiebolag har varje år möjlighet att ta ut utdelning från företagets vinst till låg beskattning om 20% upp till ett visst gränsbelopp eller utdelningsutrymme som det även kallas. Det är samma skattesats och gränsbelopp som gäller när du säljer dina aktier i bolaget och går med vinst. För att räkna fram sitt gränsbelopp kan företagare välja mellan två olika beräkningsregler. Nedan går vi igenom hur de fungerar:
Förenklingsregeln- schablonregeln
Gränsbeloppet beräknas med ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB).
2020- 183 700 kronor. (66 800*2,75)
2021- 187 550 kronor. (68 200*2,75)
Gränsbeloppet, schablonbeloppet är endast ett per bolag och delas lika mellan ägarna utifrån ägarandel. Ex. 1 person äger 40% och en annan 60%. Då får den ena 40% av schablonbeloppet och den andra får resterande 60%. Utdelningen tilldelas ägarna vid årets ingång, 1 januari. Är du delägare i flera bolag får du bara använda förenklingsregeln för ett av bolagen. För att maximera utdelningen är det då viktigt att välja det bolag där det finns bäst möjligheter till hög utdelning. Den här regeln är mest fördelaktig när ditt företag har låga lönekostnader.
Huvudregeln- lönebaserad eller räntebaserad/kapitalregeln
Lönebaserad
Med vissa förutsättningar kan det finnas möjlighet att bolagets totalt utbetalda bruttolöner under föregående kalenderår läggs som grund för utdelning. De krav som finns för att det ska kunna vara möjligt är att du själv eller en närstående till dig ska ta ut en minimilön från bolaget. Det krävs även en ägarandel på 4% av bolagets kapital vid årets ingång det år utdelningen betalas ut. Om de två kraven är uppfyllda får företagsägarna använda din ägarandel (en procentsats) på 50% av bolagets totala löneunderlag som gränsbelopp. Kom ihåg att det alltid är bruttolöner vi talar om. Ytterligare ett kom ihåg för 2021 är att statliga bidrag inte räknas med. Så om ditt företag under 2020 har fått stöd för korttidsarbete kommer den summan att minska löneunderlaget.
Exempel-
Löneunderlag 3 miljoner.
Ägarandel 40%.
50% av 3 miljoner → 1,5 miljoner.
Gränsbelopp: 1,5 miljoner*0,4= 600 000 kronor.
För att kunna räkna på den lönebaserade regeln är det viktigt att företagaren tar ut rätt lön. Så här räknar vi fram löneuttagskravet:
Det lägsta av följande belopp:
- 9,6 IBB.
- 6 IBB+5% av bolagets totala lönekostnader.
Här kommer ett exempel för att visa hur det kan se ut:
Inkomstbasbelopp (IBB) 2021: 68 200 kronor.
Ett bolags totala bruttolöner uppgår till 4 miljoner.
- 9,6 IBB (9,6*68 200)=654 720 kronor.
- 6 IBB+5% av bolagets totala lönekostnader.
- 6 IBB= 6*68 200= 409 200
- 4 miljoner* 0,05 = 200 000
- 409 200 + 200 000 = 609 200 kronor.
654 720 > 609 200 vilket betyder att det senare alternativet kommer att användas som löneuttagskrav.
Räntebaserad/kapitalregeln
Med den här regeln baseras möjligheten till låg beskattning på det kapital som aktieägaren har investerat i - omkostnader för hur mycket aktier köpts för och eventuellt ovillkorade tillskott. Det totala beloppet av det här kapitalet multipliceras sedan med statslåneräntan ökad med 9 procentenheter. Resultatet av det här är det belopp som aktieägaren kan ta ut i utdelning till låg beskattning. Den här regeln är dock ovanlig bland fåmansbolag eftersom anskaffningsvärdet ofta är lägre.
Så här kan det se ut:
Statslåneräntan 2021: 0,10%
Exempel 1: Ligger anskaffningsvärdet på 100 000 kronor hade utdelningsbeloppet legat på 9 100 kronor. (100 000*0,091). → Inte förmånligt.
Exempel 2: Ligger anskaffningsvärdet på 3 miljoner kronor hade utdelningsbeloppet legat på 273 000 kronor. (3 000 000*0,091). → Förmånligt.
Om man inte uppfyller lönekravet för huvudregeln kan den i alla fall vara fördelaktig om man har ett högt anskaffningsvärdet, det vill säga värdet på dina aktier i bolaget. Säg 10 miljoner- då blir gränsbeloppet ungefär 9-10% av anskaffningsvärdet när man använder den räntebaserade huvudregeln.
Gällande löneuttagskravet räcker det med att det saknas en krona så saknas rätten till att använda den lönebaserade regeln. När året börjar gå mot sitt slut kan företag med fördel kontrollera sitt löneuttag för det gångna året. Upptäcks det att löneuttaget är för lågt kan ett extra löneuttag göras innan årsskiftet.
Förmåner ligger inte till grund för löneunderlaget när den lönebaserade huvudregeln ska användas just för att det är en förmån och inte lön. Däremot ligger till exempel bonusar till grund för det totala löneunderlaget. Om de anställda i bolaget har förmåner så kan det vara bra att istället för förmånerna erbjuda en högre kontant lön. Då kommer löneunderlaget att bli större och därmed blir utdelningen större om du vill använda den lönebaserade huvudregeln.
Tar du ut större utdelning än gränsbeloppet eller över takbeloppet på 90 IBB kommer du att beskattas för de överstigande delen till en högre procentsats. Överstigande del beskattas som vanlig lön- 30-56% beroende på vart du bor och hur mycket lön du tagit ut under året.
Perioderna för de olika delarna i processen för utdelning ligger per år till följd av varandra. För utdelning 2021 med huvudregeln ska det finnas ett korrekt löneuttag under 2020 och sedan kommer utdelningen redovisas och deklareras på din K10-bilaga 2022. Vid förenklingsregeln ska schablonbeloppet alltid baseras på inkomstbasbeloppet som gäller för året då utdelningen ska ske. För utdelning 2021 används inkomstbasbeloppet 68 200 kronor som gäller för 2021. Men även med den här regeln deklareras utdelningen på din K10-bilaga året efter.